Hon är en hunsad slav
I en quiltad grav
Hon klipper och klipper
Men det går aldrig av
Hon är full av sommarblod
Hon tänker på ett sommarmord

Bland kopparpust och sommarvänner
Då skulle allt bli rött som själva sommardagen

Han kom en natt
Till en Stockholmspark
Fickan var full
Av silver och guld
Han har snurrat tusen mil
Från ryska gränsen i en stulen bil
Full av ikoner och falska mark
Han vaknade i en Stockholmspark som

Livstidsälskare på flykt
Livstidsälskare på flykt

Han var ett regn från Karelen
Hon var solljus och damm
Det föll ett regn från fontänen
När dom såg på varann
Sen sa hon farväl från stan
Hon kommer aldrig mer tillbaks
Han var lövet – hon var vinden
Dom körde rakt igenom grinden som

Livstidsälskare på flykt...