Vid strandens kant står vikingar med svärdet höjt mot skyn
De sörjer sin konung han sörjs av hela byn
Hans bragder må förtälja om mod och kunskap
Han som mången man har följt in till sista dag

Upp till Odens fästning färdas nu en Vikinga själ
Den fallne har nu korats för att kämpa för sitt väl
Utan någon ängslan svärdet tar ej kroppen hårt
När natten stilla kommer så glöms allt som varit svårt

Med drakskepp har han seglat över många öppna hav
Kämpat likt som gudar spridit skräck vart han än sig begav
Under resorna han har kämpat i fäders spår
Men inte ens en vikings själ står emot tidens djupa sår

Nya starka män växer upp till ledarskap
De gamla mister livskraft och sänds till dödens gap
Gångne män till härskaren har följt samma krav
Nu vikingar i ensamhet vilar i sin grav