Du Àr en svartögd señorita ifrÄn andra sidan grÀnsen Jag Àr en fredlös desperado pÄ flykt frÄn hela vÀrlden Och dom som ingenstans hör hemma mÄste lyda egna lagar Och det var stjÀrnorna och öknen som förde oss ihopa
Det Àr inte mycket, vi kan tala Men mej gör det detsamma För Àven om du nu förstod mitt sprÄk har jag förlorat tron pÄ orden Ja, vi gÄr runt i vÄra drömmar mellan barnet och gevÀret dÀr det ena leder framÄt och den andra pekar bakÄt
Jag har vaâtt villebrĂ„d sĂ„ lĂ€nge att jag har glömt vad det vill sĂ€ga att somna utan oro och att vakna utan rĂ€dsla Och jag kan se i dina ögon att du ocksĂ„ har förlorat nĂ„t Men nĂ€r du stryker mej med handen tror jag, kĂ€rleken Ă€r möjlig
SÄ Àr vÄr lycka som en gÄva frÄn den Äldrade kinesen som sa att friheten Àr avstÄndet mellan jÀgaren och bytet
Och jag vet att dagen kommer nÀr det förflutna hinner upp mej och valet blir ett enda jag mÄste döda eller dödas Ja, jag vet att dagen kommer...